...har börjat nära ett liiitet hopp om att det verkligen finns en gnutta rättvisa, sans och etik i bloggvärlden. För tänk ... Ja tänk att det verkligen finns de som tar ett ansvar för att hålla de verbala kackerlackorna borta.
De senaste dagarna har varit rent utav vidriga i denna virtuella lilla by jag vistas i när jag går in och bloggar. I denna lilla by har jag gått runt och knackat dörr, hälsat på hos andra tar en fika och byter lite tankar. Mycket skratt, allvarliga diskussioner och kloka ord. Mentala och verbala vurpor och även meningsskiljaktigheter accepteras så länge man hyser någon form av grundrespekt för dom andra.
Ibland grälas det så stickor och strån ryker, då kan man välja att lägga sig i eller "klädsamt" backa ut och tyst stänga dörren efter sig, allt efter det egna sinnelaget.
Jag har haft tur som har fått bloggvänner, vänner som delar mina värderingar och också vågar sticka ut, säga ifrån och stå för sina åsikter även när det hettar till. Åsikter som har varit grundade på saklighet, öppenhet och ett ÄKTA engagemang för barns rätt, djurs rätt och även naturfrågor och jämlikhetsfrågor.
Sen "poff" så hade två av mina vänner stängt sina bloggar! Allt hände väldigt fort...
Cruella de Vil och Gargamel från det Glömda landet slog till hårt, vidrigt och hänsynslöst. Cruella de Vil vill nämligen inte ha några som helst meningsmotståndare, för meningsmotståndare är snuskiga, dumma och skymmer solen för mycket. Cruella de Vil bad sina grävlingar att gräva, gräva ordentligt om dom dumma meningsmotståndarna. Många vart kallade men få kände sig manade. Gargamel var flitigast och visade på snabbt resultat, hängde genast ut två av dom värsta små meningsmotståndarna. Helt utan självkritik, granskning, moral eller begåvning presenterade han sitt verk, pyyysande av stolthet över Cruella de Vils varma beröm.
De senaste dagarna har varit rent utav vidriga i denna virtuella lilla by jag vistas i när jag går in och bloggar. I denna lilla by har jag gått runt och knackat dörr, hälsat på hos andra tar en fika och byter lite tankar. Mycket skratt, allvarliga diskussioner och kloka ord. Mentala och verbala vurpor och även meningsskiljaktigheter accepteras så länge man hyser någon form av grundrespekt för dom andra.
Ibland grälas det så stickor och strån ryker, då kan man välja att lägga sig i eller "klädsamt" backa ut och tyst stänga dörren efter sig, allt efter det egna sinnelaget.
Jag har haft tur som har fått bloggvänner, vänner som delar mina värderingar och också vågar sticka ut, säga ifrån och stå för sina åsikter även när det hettar till. Åsikter som har varit grundade på saklighet, öppenhet och ett ÄKTA engagemang för barns rätt, djurs rätt och även naturfrågor och jämlikhetsfrågor.
Sen "poff" så hade två av mina vänner stängt sina bloggar! Allt hände väldigt fort...
Cruella de Vil och Gargamel från det Glömda landet slog till hårt, vidrigt och hänsynslöst. Cruella de Vil vill nämligen inte ha några som helst meningsmotståndare, för meningsmotståndare är snuskiga, dumma och skymmer solen för mycket. Cruella de Vil bad sina grävlingar att gräva, gräva ordentligt om dom dumma meningsmotståndarna. Många vart kallade men få kände sig manade. Gargamel var flitigast och visade på snabbt resultat, hängde genast ut två av dom värsta små meningsmotståndarna. Helt utan självkritik, granskning, moral eller begåvning presenterade han sitt verk, pyyysande av stolthet över Cruella de Vils varma beröm.
Cruela de Vil tycker om sånt här, Cruela de Vil vill ha uppmärksamhet och framför allt vill hon ha RÄTT!
För Cruela de Vil behöver inga bevis, för vill hon ha rätt så HAR HON RÄTT!! Så det så!
Mina vänner lever under det Glömda landets skugga, fråntagna all känsla för rättvisa och illusion om sakliga diskussioner med sina fångväktare... Men så händer något, något som ger en liten gnutta syre och ett par små klart skinande solstrålar letar sig in i mörkret... Gargamel har blivit vräkt från sitt kråkslott! Helt utan förvarning kom moralens väktare och bommade igen denna hälsovådliga byggnad.
Det finns verkligen en rättvisa. Och lagens långa arm är verkligen lång, den räckte hela vägen till det glömda landet. Trotsade olyckskorparna och skenmanövrarna, plockade upp hammare och spikade upp en skylt - "denna fastighet och dess innehavare är nu utmätt".
Ja tänk - det finns verkligen någon rättvisa...
16 kommentarer:
Ja tänk om det funnes det!
Det är rent ut för djävligt att två så sakliga, vettiga och engagerade bloggare ska tvingas lägga ner.
Ha en bra dag!
Kram
halka in här av en ren slump, men din blog är förtillfället väldigt jobbig att läsa, inte på grund av vad som är skrivet men pga färgerna du använder
Nix
De har öppnat en ny blogg med samma namn och samma pissinnehåll på ett annat "webbhotel".
ME och MW har fått betala ett mycket högt pris för sitt engagemang. Alldeles för högt.
Jag återkommer om detta.
Mintra
Det finns hopp för våra bloggar nu :) Monica har kastat in Gömda-handduken. Nu har kanske i alla fall min blogglust en chans att komma tillbaks.
Anonym, Ja det vart nog lite för grå-grått... Tack för påpekandet
Katharina, ja jag såg det nu!!! Nu tycker jag allt att du kan komma tillbaka...:)
Kram
Mintra, kollade det... Det är för jäkligt. Hoppas den inte blir allt för långlivad om den skall fortsätta i samma anda..
Ulrika
Codliver, Jag hoppas verkligen att dom vill komma tillbaka någon gång... Saknar deras diskussioner och inlägg:(
Kram
FRån Mintra
Citat ur MAs avskedskommentarer
Monica Antonsson sa...
Den Obehagliga Sanningen
Tack!
Ni nämner ett mail jag skrev till er. Jag kan avslöja att jag var väldigt upprörd över något ni skrivit då. Om mig.
Jag har ångrat det mailet.
Jag tycker nämligen att ni gör bra journalistiska avslöjanden.
När det gäller internettrollen, eller häxorna som jag kallar dem, är de ogräs som bara måste bort från internet. Ni gör helt rätt.
Jag kommer att följa er.
Maila mig gärna så att jag vid tillfälle kan ta kontakt.
Mintra, att hon inte bara kan ta och lägga av någon gång!!! Vill inte människan ha NÅGON dj**la värdighet kvar???
Tack
Ulrika
Mintra
Vad MA nu gör ar på ett sätt bra.
Hon visar mycket öppet och tydligt var hon står. Så vet vi det om vi någonsin skulle tvivla!
Citat
"När det gäller internettrollen, eller häxorna som jag kallar dem, är de ogräs som bara måste bort från internet. Ni gör helt rätt"
slut citat
Och hon inbjuds dessutom som ny redaktionsmedlem hos DOS.
Från att ha varit nominerad till Guldspaden och recenserad som grävande journalist blir hon nu inbjuden som medarbetare till av en de allra ljusskyggaste bloggarna.
Intreesant utveckling kan man ju kanske säga.
Mintra, :) Skulle vilja kalla det kräftgång i "karriären"...
Hoppsan, nu agerar hon domare igen... Är man inte med är man emot och då ska man bort. Vet inte om man ska kalla det att se allt i svart eller vitt, tycker nog det verkar vara mer svart eller svart
Ulrika
Är man inte med är man mot, då ska man rensas bort.
Tur att lagens långa arm kan nå in i det glömda landet!
Ännu har vi inte sett slutet på v a d den armen kan åstakomma mer än att ge hemlöshet för stunden och släckta lysen.
TantAsta
TantAsta, hemlöshet för stunden tyvärr...Borde vara livslång utestängning
Ulrika
Kan bara hålla med igen.
Kramar
TantAsta
Kramisar på dig TantAsta
Skicka en kommentar