Barnsligt förtjust i överraskningar

De som känner mig väl är att jag är barnsligt förtjust i överraskningar, stora som små. Överraskaren blir ofta nervös vid åsynen av min reaktion inför åstundande överraskning - "ta det lungt", "det är inget speciellt", "bara något litet"... Men det är liksom inte det som är det roliga, det roliga är att någon har tagit sig lite tid, funderat och kanske också tänkt lite på mig under tiden.


Det fantastiska med överraskningar är att det är minst lika underbart att ge som få, man behöver ingen förevänding utan det kan göras när som helst, och det behöver inte alltid kosta något speciellt... Är inte DET fantastiskt?

Tack Gästbloggaren för att du har piffat lite på bloggen :-) Jag vart glatt överraskad