Hmm...

...Enligt Feng Shui ska man om jag inte missminner mig ha 25% över, alltså 25% fri yta som man inte utnyttjar. Det innebär att det måste finnas plats för nya idéer, utveckling samt att energierna måste kunna flöda fritt.

Så om jag skall gå efter detta bör jag:
- göra en duktig rensning bland mina kläder (har inte kommit dit ännu)
- rensa köksskåpen
- skaffa minst en bokhylla till
- rensa förrådet
...

Det kan kanske anses som lite hokus pokus, men om man tänker efter så kan det väl inte skada att ha lite luft och space mellan sina pryttlar?

Hmmm...

Det borde vara brottsligt...

...att ha så mycket kläder!!!

Jätteputtrigt, målat i klädkammaren 3 ggr, borrat och skruvat så att det nu finns hängskenor, väggskenor, konsoler, gallerhyllor (då behöver man inte damma så ofta säger syss S), krokar dörrkorgar, backar och TVÅ klädstänger över varandra...

Så var det bara att glad i hågen släääpa in kläderna från förrådet, ehum... Menvarihelv*tekommeralladessakläderifrån!

Mycket kläder har jag fått från polarnP, men det kan inte förklara bort alla plagg. Ok, i sanningens namn så har jag nog stresshandlat många av plaggen. Och med detta menar jag dels att i mitt yrke var jag nästan aldrig hemma. Var jag inte ute och reste så jobbade jag lååånga dagar så ibland var det sån tidspress att jag köpte nytt för att jag inte hade möjlighet att tvätta mellan resorna. Men den andra betydelsen i stresshandlandet var nog den smått uppskruvade miljö jag levde i... Och jag slet faktist en hel del på kläderna...Många blanka byxbakar och armbågar

Så nu ska jag gå igenom kläderna, kanske tom räkna jeans, kavajer, byxor och kanske lägga ut en SKAM-lista i mitt nästa inlägg.

Tack och lov för att jag kommit ur stresskarusellen

Händelselöst här...

...men inte i min klädkammare.

Guuuu, vad jag sliter och har slitit i denna klädkammare! Men snaart väldigt snart hoppas jag, så är den klar att beklädas med kläder. Allt ska få sin alldeles egna plats och diverse krukor, lampor, spel, träningsgrejor (!)... vet inte allt jag "hittade" där inne när jag tömde.

S*tan i gatan vad fint det kommer att bli

Nageltrång och Bertil i ljumsken...

I förra inlägget nämde jag polarn C och hennes man polarn N och lilla huset på prärien. Tänkte jag skulle surfa vidare på den tankeloopen och dela med mig av diverse sanningar vi etablerat under åren som kompisar.

Som att

C (nästan) alltid började kasta mat omkring sig när jag var där...

och att

Jag (nästan) alltid drabbades av olika krämpor när jag var där...

N var nog en tålmodig åskådare - som ibland lyckades filma hur jag skaffade en del av krämporna *fniss*

C påstår att det är mitt fel att hon får såpa i händerna när jag är där, för förövrigt är hon ju så hiiimla collected ;) Om bara inte jag varit där - jomenvisst! Maten och matvarorna slinker som sagt bara ur händerna på henne, börjar fundera på om det helt enkelt handlar om någon avancerad diet hon försöker introducera. Hon är bra på sånt förstår ni, näringslära och dylikt. Dom e ju så jobbigt vältränade i den där familjen ;) - ja ni vet, flåsar runt mil efter mil på grusvägarna. Och där kommer jag - C håller i en bulle eller gratäng - *tusan* - KASHLOFF rätt ner på golvet. Problemet löst!

Fast jag föredrar att tro på att hon bara är klumpig.

Sälv brukar jag drabbas av diverse krämpor eller "tillstånd" när jag är där. Brukar basunera ut detta också - för att vara säker på att ALLA förstår vilken trooper jag är. För min del tror jag att det är något med deras vatten som gör att jag är lite "bräckligare" än normalt.

Nageltrång, migrän, kräka runt knuten, slicksår, öm i trampdynorna, klämd hälsena, knakbrak i ryggen under genomförande av tandemtrick på studsmatta, betonghård i maggen som med Cs hjälp vändes till en dag fylld av reflektioner - på dass! Åsså det värsta so far, en bertil i "ljumsktrakten" med påföljande besök på sjukhuset med sövning, skalpell och stygn... Hu!

Ja listan kan göras lång. Och goda vänner som dom är så finns dom tillhands med diverse tips o trix - för vem har haft spensalva på sin stortå? Check!

Fungerade utmärkt, det var "bara" att sticka några hål med en nål på mitt nageltrång. Smeta på lite spensalva och gör sen ett JÄTTESTORT paket av tån - mest så att alla ska se att du liiider och är skadad ;) Linka lite tappert på gräsmattan och säg "Jamen C, kan vi inte ta en liten kort promenad ändå".

Dagen efter hade stortån återfått sin normala storlek och nageltrånget var puts väck.

Slicksår ja, ni vet så som barn kan se ut runt munnen på vintern! Så där irriterat rödfnasig. Så såg jag ut en gång. C och N skulle passa hundarna jag skulle flyga iväg på nåt möte. Klagade på hur mina strikta kläder skulle se ut på nån som ser ut som Bozo. Går liksom inte spänna ögonen i folk i ett förhandlingsläge och ha en clownmun... Det går liksom inte. Saknades bara en gigantisk finne på näsan. Du vet en sån man inte kan ta ögonen ifrån.

Nåväl, fick någon mystisk salva (INTE spensalva) och när jag kommit till flygplatsen var det borta, puts väck!

Bertil i jumsktrakten... Jag döpte den till bertil för att jag helt enkelt inte kom ihåg vad det hette. Men dom tre, eller fyra första bokstäverna är jag säker på. Man kunde liksom inte sitta... Men om Whitelady eller Systerdyster tittar förbi kanske dom kan upplysa mig. Hehe...

Vet inte men jag tror nog det är hos dom jag är lite benägen att "dela med mig" annars tror jag inte.... Men men, man måste kunna bjuda på sig själv. Hehehe!

Adjöken "Lilla huset på prärien"

Så! Nu har jag tagit bort mina personliga tillhörigheter. Möblerna fick stå kvar, finns liksom inte plats för diverse fritidshusmöbler i mitt fullt möblerade palä. Så jag överlåter nu till någon annan att finna lite ro i "lilla huset", njuta av utsikten över den magiska sagogläntan och sitta på lilla altanen och ducka för svalungarna som övar och prövar sina vingar. Så jag lämnar kvar lite minnen i väggarna på detta lilla - på senare år tyvärr "eftersatta" och oupmärksammade men ändock högt älskade hus.

"Lilla huset på prärien", eller "Lilla huset" är namnet på min friggebod som jag fick hjälp att resa på "Polarn C" och hennes man "Polarn N"s stora tomt mitt ute i naturen. Vi fick till ett jättemysigt litet hus och jag möblerade det med Ingvars möbler. Fint som snus serru! Första åren var jag där ganska mycket på sommaren, jag bodde annars i lägenhet som inte var alltför ljus och trevlig och fick nästintill panik av tanken på att tillbringa min semester där. Genom åren har jag frikostigt och varmhjärtat bjudits ut till "polarna" och haft gästrummet som en "självklar" plats att kampera i. Men som en envis snuva eller en riktigt snabb kackerlacka så var jag väl svår att skrapa av mot närmsta gärdsgård *fniss*, vi byggde "lilla huset". Det var underbart av dom, luv ya!

Sen flyttade jag från lägenhet till mitt "palä" och helt plötsligt hade jag naturen och fågelkvittret utanför dörren. Jag kunde släntra ut i morgonrocken och sitta och ta morgonfikat i solen. Jag kunde stoppa fingrarna i rabatten och höra hästarna gnägga.

Lilla huset hade fått konkurrens...:(

Men lilla huset har inte varit helt övergivet, hon har huserat barn och barnfamiljer. Svalorna bor nog kvar under takpannorna. Och nu - nu ska hon få nya ägare! Nytt folk kommer nog att springa i dörren, snubbla upp på altanen i mörkret och klättra upp i loftsängen. Nytt folk kommer fylla på minnen i väggarna.

Så tack till Lilla huset för att du gav mig lugn när jag behövde det i stressen!

Och tack polarn c och n! Tack för er obeskrivbara gästfrihet :) Jag kommer och hälsar på i ert nya boende så se till och ställa i ordning gästrummet ;)

"Krama" lilla huset en gång till från mig :)

Puss på er!